Barcelona marathon

Igår sprang jag maraton i Barcelona, ett maraton som jag hade sett fram emot ett tag då jag har hört att Barcelona ska vara en fantastisk stad. Jag kan inte säga att jag blev besviken direkt, Barcelona levererade verkligen!

Efter att ha tränat med mina tennisspelare på lördagsmorgonen och även tagit en morgonrunda löpning satte vi oss tillsammans i bilen och åkte norrut på Europas dyraste motorväg. Resan totalt var ca 50 mil, men det var bara jag som skulle hela vägen, Jeppe och Julia stannade i Valencia i en lägenhet som vi hade fått låna av Fernando som är tränare i klubben där vi tränar. De har tävling i närheten av Valencia under veckan så jag lämnade dem och åkte själv vidare till Barcelona.

Barcelona bjöd på mycket trafik och runt Plaza de Espana där expot för nummerlappsutdelning, start och mål låg var det fullständigt kaos med folk och trafik överallt. Jag trodde aldrig att jag skulle hitta en parkeringsplats, men så plötsligt åkte en bil och jag kunde parkera ett par hundra meter från området. Jag hämtade ut min nummerlapp och tog sedan en bagel med marmelad och en sojacappuccino på Starbucks innan jag gick tillbaka till mitt flotta boende för natten. Nattens boende var i bilen, så jag borstade tänderna och la mig och sov.

Efter att ha vaknat några gånger av ljud utanför bilen, oftast från folk som var påväg ut eller hem från krogen, ringde klockan 07:15 för uppstigning. Jag bytte om och tog de kex och den apelsinjuice jag hade köpt dagen innan och promenerade ner till Starbucks för en morgonfika. Vid startområdet var det fullt drag med folk som värmde upp och var igång. En timme och en kvart före start kändes för långt innan för mig, så jag satt och fikade så länge det gick innan jag lämnade in mitt ombyte precis när de skulle stänga klockan 08:15. 08:26 gled jag in i min startfålla och knöt skorna och prick 08:30 var loppet igång.

Som vanligt när jag inte går för att sätta personbästa så brukar mitt mål vara att springa så fort som möjligt utan att gå över den gräns som gör att jag blir för sliten för att träna dagen efter. Det här loppet var inget undantag, så jag hittade en fart som kändes bra och njöt av den soliga dagen. Efter 3 km tornade den maffiga arenan Camp Nou, FC Barcelonas hemmaarena, upp sig framför oss. Jag hade aldrig sett den här klassiska stadion förut, så det var en häftig syn. Vi fortsatte genom stora gator, förbi mysiga gränder och caféer och fick mestadels ta del av en publik som stod och hejade på oss.

Vi njöt av Barcelonas arkitektur och atmosfär, allt från en otroligt mäktig katedral till stämningen vid beachen, innan vi kom tillbaka in mot Plaza de Espana igen och kunde se målet några hundra meter längre fram. Jag stod emot frestelsen att öka sista biten, en fartökning som jag vet oftast gör att jag blir slitnare dagen efter, och cruisade in över mållinjen. Klockan stod på 3:21:37 när jag kom i mål och det var en nöjd Thomas som tog en bild och sedan gick till väskinlämningen för att hämta ut ombytet.

Nöjd i solen 🙂

Dessvärre fanns det inga duschar i området (man fick ta en shuttle i 10 minuter om man ville duscha, något som jag inte hade tid med eftersom jag skulle åka och träffa Jeppe och Julia) så jag hoppade i en iskall fontän och blaskade av mig lite, bytte om och åkte och hämtade spelarna.

När de var upphämtade åkte vi till lägenheten som vi lånar och tittade på fotboll. Inte på TV, utan ut genom fönstret… Vi såg Levante slå Villareal i en spännande match efter två sena mål.

Från Jeppes Instagram, man såg bättre live än på bilden 😉

Det blev en bra helg med ett fint lopp, jag kan inte annat än att varmt rekommendera Barcelona och maran där! 😀

Om du vill se hela maran och resan till Barcelona så finns den i Konditionsfabrikens sparade stories på Instagram: @konditionsfabriken