Öka din prestation genom rätt näringsintag

Många vill prestera på topp när det kommer till ett lopp som man tränat till under längre tid. Vi har planerat vår träning för att vara så bra som möjligt, vi har skött vår återhämtning med sömn och kost, vi har gjort vårt bästa för att vara skadefria så att vi kan träna så mycket som möjligt. Men finns det något man kan göra under loppet som kan förbättra prestationen?

En åtgärd som går ganska enkelt att åtgärda är sitt näringsintag under ett maraton. Det finns rekommendationer på att man ska dricka 0,4-0,8 liter/h under fysisk aktivitet beroende på individuella skillnader och yttre omständigheter(1). Det finns även rekommendationer på att inta kolhydrater kontinuerligt under längre fysisk aktivitet för att öka prestationen (2).

Hur stor kan då prestationsförbättring bli och hur kan ett upplägg se ut?

Inför Köpenhamn maraton 2013 så testades detta på 28 individer (3). Alla deltagare fick springa 10 km cirka 7 veckor innan loppet samt uppskatta vilken tid de skulle komma i mål på under Köpenhamn Maraton, detta för att kunna skapa två grupper som är så lika som möjligt.

En grupp fick själva sköta näringsintaget under loppet utan restriktioner och den andra gruppen skulle följa ett förutbestämt näringsintag. De som hamnade i den gruppen med ett förutbestämt näringsintag fick instruktioner om att konsumera två energigels samt 0,2 liter vatten 10-15 min innan start.

En energigel bestod av 20 gram maltodextrin och glukos, 0,02 gram natrium samt 0,03 gram koffein. Efter starten skulle deltagarna i den kontrollerade gruppen ta en energigel efter 40 min och sedan var 20nde minut för resten av loppet. När det kom till vattnet så fick de instruktioner om att dricka vid vätskestationerna och sikta på 0,75 liter per timme.

De som skulle sköta sitt näringsintag själva fick inte ta del av den kontrollerade gruppens upplägg på förhand för att minimera risken att de skulle bli påverkade.

Deltagarna fick även rapportera in hur träningen såg ut inför loppet för att se om det skulle skilja mellan grupperna. Rapporten innehöll antal km, antal pass och antal intervallpass. Dagen innan loppet så matchades en person från den kontrollerade gruppen ihop med en från den fria gruppen baserat på kön samt deras tidigare tid på 10 km, det fick maximalt skilja 1% mellan tiderna.

SCI= Den kontrollerade gruppen (scientifically based nutritional strategy)
FRE= Gruppen utan restriktioner (freely chosen nutritional strategy)

Efter loppet samlades även in data från deltagarna gällande om de hade upplevt några problem med matsmältningssystemet under loppet. Deltagarna fyllde även i vad de intagit under loppet och hur mycket.

Hur gick det?

Gruppen med kontrollerat näringsintag var i i snitt 10:55min snabbare än den fria gruppen vilket gav en förbättring på 4,7%. Ingen större skillnad kunde ses i intag av vätska men när det gällde intag av kolhydrater låg den kontrollerade gruppen på 64,7g/h jämfört med den fria gruppen som hade ett intag på 38g/h. I grafen ovan kan det utläsas att grupperna följdes åt till 21,1km då den fria gruppens prestation började att sjunka kraftigare än den kontrollerade gruppens prestation.

När det gäller symtom i kroppen under loppet var det ingen skillnad mellan grupperna. Båda grupperna hade deltagare som upplevde problem. Det fanns en korrelation mellan magproblem under loppet och tidigare historik av magproblem. Deltagarna fick gradera hur mycket de hade problem mellan 0 (inga problem) 9 (har aldrig varit värre).

Sammanfattning

Ingen skillnad mellan grupperna när det kommer till vätskeintag under ett maratonlopp vilket indikerar att det räcker att dricka efter törst. Det kan dock vara smart att se över hur många vätskekontroller som det finns under loppet och avstånden emellan stationerna.

Dock finns det en vinst i att se över sitt intag av kolhydrater under ett maratonlopp. Att försöka följa rekommendationen på 60g/h kan ge en ökad prestation under loppet. Gör en plan innan loppet och planera ditt intag.

Inte heller förefaller det vara någon ökad risk att få problem med magen eller tarmsystemet under loppet vid ett högt intag av kolhydrater men rekommendationen är att testa att få i sig kolhydrater under några löppass innan för att få en aning om hur din kropp kommer att reagera.