Mina största misstag på lopp – topp 5!

Reading Time: 2 minutes

Alla gör vi misstag, eller hur? Jag har verkligen begått misstag och loppen jag har sprungit har inte varit några undantag. Jag kommer att skriva en topplista här på bloggen med mina fem största misstag, vissa värre än andra, minst sagt…

Först ut är såklart misstag nummer 5!

Mitt första maraton sprang jag i New York 2010. Det var där allt började, både när det gäller att springa långlopp och när det gäller att göra misstag under dessa.

När jag sprang New York marathon första gången åkte jag dit i en resebyrås regi, så allt var mer eller mindre ordnat och jag borde bara ha glidit med, right? Wrong. Allt gick bra till dagen innan loppet, då jag gick förbi en sportaffär på Manhattan och såg ett par Vibram fivefingers. Ni vet de tunna barfotaskorna som är 4 mm tjocka undertill och har en avdelning för varje tå?

De jag fastnade för var vita med lite rött på. Jag gick in och testade och köpte snabbt ett par, testade dem i 10 minuter på hotellets löpband och bestämde att jag skulle springa loppet i dem. Jag hade trots allt sprungit i sådana här skor tidigare, i 15-20 minuter en gång på sandstranden i Marbella några månader tidigare. Den löpturen var ju härlig, så varför inte?

Morgonen efter lämnade bussen hotellet för avresa till starten, och efter att ha promenerat runt i startområdet och druckit kaffe och ätit några bagels gick jag in i min startfålla och väntade. Och väntade. Och väntade. De som har sprungit NY marathon vet att man får vänta länge i startfållan. Jag stod där i över en timme, vilket hade sina för och nackdelar. Största fördel: många löpare kom fram och frågade om mina skor. Största nackdel: mina skor var så tunna att jag inte hade någon känsel i fötterna när loppet väl började.

Det ännu större problemet med mina skor, och min brist på sprungna kilometer i dem, var att jag efter loppet hade så ont i vader och fotleder att det tog nästan tre veckor innan de slutade kännas som att de var gjorda av sten. Inte bra för träningen veckorna efter loppet direkt…

Lärdomen från NY marathon: om man ska springa en mara i minimalistiska skor, träna i dem innan och helst i en lugnt upptrappad progression för att minimera risken att få ont och eventuellt bli skadad!